Normalisera det inte så perfekta!

Den här bilden tänkte jag först radera när jag fick den av min kompis, jag tyckte den var så hemsk. Men samtidigt så är det ju så jag ser ut. Jag har ryggveck, jag har en stor rumpa, jag har celluliter etc. Men det är jag. Jag har kämpat i så många år för att tycka om mig själv och hitta en balans.

När jag väl gör detta och är i ett stadie och mår bra både fysiskt och psykiskt så boom så får vi en nervsjukdom som gör mig både trött och överviktigt pga av biverkningarna av medicinerna. Jag har ju börjat att hitta tillbaka igen till mig själv men jag har svårt acceptera ibland att jag har drabbats av detta för jag tycker det känns orättvist. Sen vet jag det finns värre saker absolut det är inte det jag menar. Men mina dåliga dagar när jag känner livet är skit, då tycker jag synd om mig själv. Och det får man göra ibland, så länge man ej tar på den där offerkoftan för länge.

Vissa ord eller kommentarer kan svida lite extra ibland. Jag fick höra av en... varför är dina bröst så åt höger och vänster. Jag blev otroligt ledsen, för som ni kanske vet har jag gjort en bröst förminskning då jag verkligen har hatat mina bröst och haft väldigt dåligt självförtroende bla på grund av dem.

Men med allt detta sagt. Jag tycker bilden är lite rolig och humoristisk. Jag skratta gott åt den, och vet ni vad. Ni får med skratta åt den, det är okej. För har vi tappat vår humor. Då har vi förlorat betydligt mer än att strävan efter en perfekt kropp.

Jag har en kropp, jag har en baddräkt. Dvs jag har en baddräkts kropp. Haj po!!